För tre år sedan tog entreprenörerna Hanna Ajaxon och hennes man Victor Ajaxon ett oväntat kliv in i skogs- och jaktbranschen. Trots att de själva inte var jägare lade de grunden till bolaget Viltförvaltning, med fokus på att kombinera ny teknik med bättre beslutsunderlag för markägare.

Idén började ta form genom Hannas arbete som marknadsföringskonsult, där hon använde drönare i sitt arbete. Samtidigt kom en avgörande fråga från släktingar med skog: skulle det gå att använda drönare tillsammans med värmekamera för att scanna av skog och upptäcka vilt?

Den frågan blev startskottet.

– Vi började utforska om det gick att kombinera tekniken, och ganska snabbt satt vi på stora mängder data, berättar Hanna.

Med hjälp av drönare utrustade med värmekamera började de samla in material, som sedan användes för att utveckla en AI-modell som kan identifiera olika djurarter.

Kartlägger viltets rörelser

Tekniken bygger på att skogsområden scannas med värmekamera via drönare. Därefter analyseras materialet med hjälp av AI, som kan avgöra vilka djur som finns i området och hur de rör sig.

Resultatet blir ett mer detaljerat underlag för markägare, skogsägare och jägare. Genom en digital plattform kan användare ta del av informationen och få en bättre förståelse för sin mark.

– Du får en tydligare bild av vad som faktiskt finns i skogen, säger Hanna. Det kan vara värdefullt både i förvaltning och inför exempelvis ett markköp.

Utöver själva kartläggningen arbetar bolaget även med att ta fram rekommendationer baserade på forskning. Det kan handla om åtgärder för att hantera specifika arter eller anpassningar i skogsbruket.

Bidrar till ökad trafiksäkerhet

Ett annat användningsområde är samarbetet med Länsförsäkringar, där fokus ligger på att minska viltolyckor i trafiken. Genom att identifiera viltstråk – var djur rör sig och korsar vägar – går det att peka ut riskområden.

– Vi kan se mönster i hur djuren rör sig och använda det som underlag för förebyggande arbete, säger Hanna.

Helhetsperspektiv på marken

En skillnad jämfört med många andra aktörer är att Viltförvaltning scannar hela markområden, snarare än att arbeta med enstaka mätpunkter. Det ger en mer sammanhängande bild av ekosystemet.

Ambitionen framåt är att vidareutveckla plattformen till ett mer heltäckande verktyg.

– Vi vill att det ska bli en plats där man både kan se data, registrera observationer och få stöd i vilka beslut man kan ta, säger Hanna.

Från lokala uppdrag till bredare intresse

De första uppdragen kom via kontakter i trakterna kring Kinda och Kisa, efter förfrågan från släktingar. Sedan dess har verksamheten successivt nått fler kunder, mycket tack vare tidig uppmärksamhet i media.

– Intresset var ganska stort direkt, vilket har varit väldigt kul, säger Hanna.

Bolaget kom först i kontakt med Nyföretagarcentrum, där de utsågs till “Årets nyföretagare 2025”. Därefter gick resan vidare via Almi, som introducerade Viltförvaltning till LEAD.

Idag befinner sig bolaget i en utvecklingsfas, där både teknik och erbjudande fortsätter att ta form.

– Det händer mycket, och det är spännande att se hur det här kan utvecklas vidare, säger Hanna.